i've got soul but i'm not a soldier.
och dagarna går: två veckor har gått sedan skolan startade efter för min del ett väldigt långt lov, skoltrött blir jag inte. bara hemskt trött. kommer ingenstans med uppgifterna och folk pratar om att ta igen det som är missat men jag har svårt för att ta tag i det som gäller för nu. blir rädd för människorna och växlar sekundvis om hur vrida de tycker om mig eller inte. Ibland (oftast) får jag inte tyst på mig själv och orden rinner ur min mun innan jag hinner inse vad de betyder.
Vill få världen omkring att inse att jag tänker på dem väldigt mycket, att min tankar jämt kretsar runt deras liv. Men här räcker orden istället inte till och jag står än en gång vid klippkanten och tvekar över vad som är rätt och fel. Jag är omgiven av folk som jag tycker om så himla mycket och de säger oftast vad jag vill höra men känns ändå som att de står grupperade och jag är någon annanstans. Jag vill vara förstavalet men har aldrig varit och kommer aldrig bli.
har för tredje gången sen oktober flyttat runt möblerna i mitt rum. ibland tänker jag att de vita väggarna kommer torka ut mig. ställde sängen i hörnet och det känns bra. böckerna är i brist på hyllor gömda under sängen och den grå bänken skär sig mot resten av det vita. jag har inte haft gardiner på flera år heller. men adventsstjärnan hänger kvar omgiven av den finaste ljusslingan jag vet.
mitt korta hår börjar kännas långt igen så jag ska nog be kim klippa av några centimeter. jag tänker att februari blir en bra månad till det. kan inte bestämma mig för om jag ska planera i dagar, veckor eller månader längre. ingenting passar. har ju bara all tid i världen ungefär.
Kommentarer
Trackback
